Stallet är min "fristad" eller vad man ska säga. Där kan jag släppa allt annat man tänk på och bara tänka på nuet och på de man älskar mest - hästarna. Men även lugnet kommer in till kroppen av att bara kliva ut ur bilen och in i stallet och jag kan koppla av, då jag mesta dels är stressad av olika orsaker, vet knappt själv varför men de är så de är.

Mina fyrbenta vänner är mer än bara hästar, de är som en riktig vän, finns alltid där då man måste lätta på hjärtat, då de är bra lyssnare, säger inget till nån, de ifråga sätter inget (eller aah dom tyck kanske man saknar en och en annan skruv ibland då man pratar med dom) och framför allt dom prata inte än massa skit osvosv. Kan babbla på hur mkt som helst men då blir detta inlägg för långt och tråkigt ^^. Och ridning eller körningen mår jag alltid bra av. Men visst, ha hästen en dålig dag och allt bara jävlas så känns allt som en katastrof och man vill bara gräva ner sig. Så äre alltid, man kan inte alltid ha medgång utan man måste ha lite motgång också för att kunna lyckas och utvecklas. 

Så länge man ha kul, så vill man ge mer och man mår bra. Tycker iaf jag :).

Le och vinka!